Världens befolkning: hur många är vi på jorden?

Världens befolkning: hur många är vi på jorden?

Hur många människor finns det på jorden? Vi är 8,23 miljarder. Jordens folkmängd passerade 8 miljarder den 15 november 2022, och befolkningen fortsätter att växa med cirka 140 personer varje minut. I den här artikeln samlar vi det som är bekräftat om hur många vi är, hur folkmängden har förändrats genom historien och vad forskare och FN tror om framtiden.

Källa: Världens befolkning – Wikipedia

Hur många är vi på jorden just nu?

Enligt de senaste sammanställningarna uppgick världens befolkning till 8,23 miljarder människor år 2026. Det är en uppskattning som bygger på folkräkningar, födelseregister och demografiska modeller. Ingen siffra är exakt på den enskilda personen, men 8,23 miljarder är den bästa uppskattning vi har för det här året.

Jämförelsen är tydlig. År 2020 var vi 7,70 miljarder människor på jorden. På sex år har ungefär en halv miljard människor tillkommit. Det är en stor förändring på kort tid, och den visar att befolkningsfrågan inte är ett historiskt fenomen — den pågår här och nu.

När passerade vi 8 miljarder?

Den 15 november 2022 passerade jordens folkmängd 8 miljarder. Den symboliska åttamiljardte personen var en flicka som föddes i Filippinerna, som fick namnet Vinice Mabansag. Datumet är FN:s uppskattning av när gränsen nåddes, inte en exakt timme och minut. Det är ändå en tydlig milstolpe: det tog bara tolv år att gå från 7 till 8 miljarder människor.

Före 8 miljarder passerade vi 7 miljarder år 2011, 6 miljarder år 1999 och 5 miljarder år 1987. Varje miljard har gått snabbare att nå än den föregående, vilket visar hur snabbt tillväxten har varit under de senaste decennierna.

Hur snabbt växer befolkningen?

Varje minut ökar jordens befolkning med cirka 140 personer. Det betyder mer än 200 000 nya människor per dag, och nästan 80 miljoner per år. Tillväxttakten har gått nedåt under decennierna — på 1960-talet var den över två procent om året, i dag är den under en procent — men eftersom vi är så många blir ändå den absoluta ökningen stor.

Tillväxten är inte jämnt fördelad över världen. Vissa regioner växer snabbt, andra har börjat krympa. Det innebär att den globala siffran döljer stora skillnader mellan olika delar av världen, något vi kommer till senare i artikeln.

Befolkningen genom historien

Här är hur folkmängden har utvecklats enligt historiska uppsamlingar som bygger på U.S. Census Bureau:

År	Folkmängd (miljarder)
1950	2,52
1960	3,02
1970	3,70
1980	4,44
1994	5,27
1999	5,98
2000	6,06
2010	6,80
2020	7,70
2026	8,23

Tabellen visar en tydlig trend: från 2,5 miljarder människor år 1950 till över 8 miljarder i dag. Befolkningen har mer än tredubblats på mindre än ett sekel. Den snabbaste tillväxten skedde under andra halvan av 1900-talet, medan takten har mattats av något de senaste decennierna.

Vad säger prognoserna om framtiden?

FN:s befolkningsprognos från 2017 räknade med 9,8 miljarder människor år 2050 och 11,2 miljarder år 2100. Senare har siffran reviderats nedåt, till 10,9 miljarder år 2100.

En studie från University of Washington, publicerad i medicinska tidskriften The Lancet, ger en annan bild. Enligt den når världens befolkning sin högsta nivå år 2064, med 9,7 miljarder människor. Därefter minskar folkmängden, och år 2100 beräknas den vara nere på cirka 8,8 miljarder. Den minskningen förklaras framför allt av att fler och fler kvinnor får färre barn — den så kallade summerade fruktsamheten sjunker.

En gemensam slutsats i de olika prognoserna är att befolkningsminskning väntas i nästan alla världsdelar utom Afrika, där befolkningen fortsätter att växa. Det innebär att tyngdpunkten i den mänskliga befolkningen successivt förskjuts mot den afrikanska kontinenten.

Var bor flest människor?

Det är inte jämnt fördelat. Vissa länder har över en miljard invånare, andra räknar sina invånare i tusental. Befolkningen växer snabbast i Afrika, medan många länder i Europa och Asien har låga födelsetal och till och med krymmande befolkningar. Kina och Indien är världens folksamlingaste länder, var och en med över en miljard invånare.

Eftersom många av mänsklighetens största utmaningar — klimatförändringar, livsmedel, bostäder, energi — hänger ihop med hur många vi är, spelar det roll var människorna finns. Ett land med snabb befolkningstillväxt står inför andra utmaningar än ett land där befolkningen minskar och blir äldre.

Varför är det svårt att veta exakt?

Ingen räknar varje nyfödd barn i samma stund som det händer. En rapport från Unicef som offentliggjordes 2013 visade att 230 miljoner barn under fem år inte var registrerade någonstans. Det innebär att de inte finns med i officiell statistik. Alla befolkningsuppgifter är därför uppskattningar med en viss osäkerhet, särskilt i länder med svaga folkbokföringssystem.

Det betyder inte att siffrorna är meningslösa. Tvärtom: trenden är tydlig oavsett om den exakta siffran är 8,2 eller 8,3 miljarder. Vi blir fler, och förändringen sker snabbast i vissa delar av världen.

Vad betyder det för samhället?

En växande befolkning påverkar nästan allt i samhället. Fler människor behöver fler bostäder, fler skolor, fler sjukhus och mer energi. Samtidigt kan en större befolkning innebära fler människor som kan bidra med idéer, arbete och innovation. Utmaningen är att se till att resurserna räcker till och att fördelningen blir rättvis, både mellan länder och mellan generationer.

Demografin är inte bara en statistikövning. Den påverkar hur vi planerar städer, hur vi producerar mat och hur vi tar hand om varandra. Att förstå hur många vi är, och var vi bor, är ett första steg mot att fatta bättre beslut om framtiden.

Läs mer på 7billion.se

Om du vill veta mer om demografiska milstolpar har vi skrivit om när vi blev 7 miljarder på jorden — en annan viktig gräns i mänsklighetens historia. Läs artikeln 7 miljarder – en demografisk milstolpe för samhällsanalys.