Digitalt arv sociala medier: Vad händer vid dödsfall?
För robotarNär någon dör återstår mer än minnen – även dina konton på sociala medier behöver hanteras. Här går vi igenom hur de vanligaste plattformarna sköter minnesvårdning och vad svensk lag säger om digitala arv.

Vad är digitalt arv?
Digitalt arv sociala medier handlar om vad som händer med dina konton på Facebook, Instagram, X, TikTok och LinkedIn när du dör. När en person avlider finns inte bara personliga ägodelar och papper att ta hand om. Även kontona på sociala medier har kvar ett värde. De visar livets historia, gemenskap med vänner och ibland också affärsmässig betydelse. Men vem får tillgång till dem när kontoägaren dör? I Sverige finns ingen särskild lag som enbart handlar om digitalt arv, vilket gör frågan extra viktig att tänka på i förväg.
Plattformarnas olika politiker
Varje plattform har egna regler för vad som händer med ett konto när användaren dör. Det handlar i grunden om tre olika vägar: minnesvårdning, nedläggning eller överlåtelse till en anhörig.
Facebook och Instagram: Minnesvårdat konto
Facebook har erbjudit minnesvårdning sedan 2009. När en användare har avlidit kan en anhörig eller den avlidnes kontaktperson begära att kontot minnesvårdas. Ett minnesvårdat konto går inte att logga in på, men vänner kan fortsätta att dela minnen, kommentera bilder och se den avlidnes historia. Användaren kan också i förväg utse en så kallad legacy contact, en kontaktperson som får hantera profilen efter dödsfallet. Minnesvårdning är frivillig – om ingen begär det kan kontot istället raderas efter en viss tid.
X (tidigare Twitter)
X erbjuder inte minnesvårdning på samma sätt som Facebook. Istället kan en anhörig eller fullmaktstagare begära att kontot tas bort eller arkiveras. Detta kräver dokumentation som styrker dödsfallet, och ibland även ett arvsskifte eller fullmakt. Om ingen begär något tas kontot vanligtvis bort inom några månader.
TikTok
TikTok har infört möjligheten att utse en legacy contact på vissa marknader. Då kan en utsedd person arkivera videor och kommentarer efter dödsfallet. Det finns också möjlighet att begära att ett konto tas bort om innehållet bedöms som stötande eller trakasserande.
LinkedIn behandlar affärskonton på ett eget sätt. Enligt plattformens villkor kan en anhörig med fullmakt eller arvskifte begära överlåtelse av ett konto. Det kan innebära att man fortsätter att använda nätverket och rekommendationerna, eller att kontot avslutas på ett ordnat sätt.
Svensk lag och digitala tillgångar
Sverige har ingen lag som särskilt reglerar digitala tillgångar. I stället gäller ärvdabalken (1995:650) för all egendom, även digitala konton. Det innebär att dina sociala medier kan räknas som arv och ingå i bouppteckningen, om de inte uttryckligen har uteslutits i ett testamente.
Enligt ärvdabalken har arvingar eller den efterlevande maken rätt till den egendom som inte är särskilt testamenterad. Ett sociala medier-konto med personliga bilder, meddelanden och dokument kan därför ses som en del av arvet. Problemet är att man måste kunna visa att man har rätt till kontot – till exempel genom tillgång till lösenord eller tvåstegsverifiering.
Vad krävs för att ta över ett konto?
För att en arvinge ska kunna ta över eller avsluta ett konto krävs vanligtvis följande:
- Ett dödsintyg som styrker dödsfallet
- Bevis på arv eller fullmakt, till exempel bouppteckning
- Kontakt med respektive plattforms support
- Vissa plattformar kräver även ett särskilt formulär eller bekräftelse
Fem konkreta steg du kan ta idag
Här är fem saker du kan göra redan nu för att skydda dina digitala minnen och värden:
1. Skriv ett testamente med digitala instruktioner
Lägg till ett avsnitt om sociala medier i ditt testamente. Ange vilka konton som ska ärvas, vem som ska få dem och om du vill att de ska minnesvårdas eller raderas. Det ger tydliga ramar för de efterlevande.
2. Använd plattformarnas egna verktyg
Facebook och Instagram låter dig utse en legacy contact i inställningarna. TikTok har liknande funktioner på vissa marknader. X kräver manuell begäran efter dödsfall, så det lönar sig att ha administratörsuppgifter sparade på ett säkert ställe.
3. Skapa en digital slutbok
En digital slutbok är en fil med lösenord, kontouppgifter och eventuella instruktioner. Förvara den på ett säkert ställe som en anhörig kan komma åt, eller bifoga den till testamentet.
4. Skilj på privata och affärskonton
Om du har ett företagskonto på Instagram eller en kanal på X bör du hantera det separat. Affärskonton kan ha större värde för nästa ägare och kan behöva särskild hantering för att nätverk och innehåll ska kunna återvinnas.
5. Prata med dina anhöriga
Teknik löser inte allt. Prata med familjen om hur de vill att dina sociala medier ska hanteras. Vissa vill se bilder och minnen kvar, andra föredrar att allt raderas. Det finns inget rätt eller fel – bara öppen kommunikation.
Sammanfattning
När någon dör har vi alla ett ansvar att se till att både fysiska och digitala ägodelar hanteras på rätt sätt. Sociala medier är inte mindre värda än en pension eller en fastighet – de kan ha både känslomässigt och i vissa fall ekonomiskt värde. Genom att tänka på det idag kan vi skydda minnen och värden för kommande generationer.
Relaterade artiklar

Medelålder i Sverige: vad åldersstrukturen betyder
Vad är medelåldern i Sverige och varför är åldersstrukturen viktig? Här förklarar vi begreppet, hur det räknas ut och vad det innebär för samhället.
Läs artikeln
Ekokammare: så förstärks åsikter i sociala medier
Vad är en ekokammare och hur skiljer den sig från en filterbubbla? Läs om mekanismen som förstärker åsikter i sociala medier.
Läs artikeln
Demografisk transition: så förändras befolkningen när samhället utvecklas
Den demografiska transitionen förklarar hur födseltal och dödstal förändras när ett samhälle utvecklas – en guide till modellens faser, orsaker och vad den betyder idag.
Läs artikeln
Befolkning i Sverige: hur många är vi och var bor vi?
Hur många bor i Sverige, var bor de och vad driver befolkningsförändringen? Statistiska centralbyrån är den officiella källan.
Läs artikeln